Jaha: Här kommer lite svar på din kommentar. Alltid lika skoj.

Converse med kontorskavaj?
- JA, absolut. Särskilt eftersom kavajen är av linne.

Fan vad du måste deffat inför badbyxebilden - din spännis.
- Har inte deffat nåt. Håller dock in magen, men vilken 30-åring gör inte det?

Hur gammal är du egentligen roland?
- Jadu, snart 31 så visst är det patetiskt att jag skriver den här bloggen. Kan inte annat än instämma.

Menar du allvar (samt dina mediavänner) med “gubbstilen”. Jag tycker “gubbstilen” verkar vara ett allvarligt missförstånd av en stil, som inte har med “gubbighet” att göra.
- Ingen aning. Men gillar tweed, manchester, kashmir och klassiska snitt. Har jag alltid gjort. Så visst är det gubbigt gillar jag gubbstilen. Men jag klär mig lika gärna i Surface To Air, Acne eller något annat valfritt modernt. Who cares?

Jag måste förövrigt säga att ditt snack om den franska delen av Schweiz inte imponerar. Ärligt, vem bryr sig? Likaså ditt tröttsamma användande av termer såsm: “svenne” (jag vet att du är delvis finne, fransman….., men måste det utmynna i hat mot etniska svenskar ur arbetarklassen?).
- Svennestilen föraktar jag. Gillar inte normer även om jag själv fastnar i dem hela tiden tyvärr.

Sen delar jag inte heller din smak när det gäller det mesta (och det är ett understatement, för att använda utrikiska).
- Nähä.

Förövrigt, så skryter du om att ha gått i franska skolan. En skola full av pack (du vet vad jag talar om), och knappt några fransmänn alls. Om du nu är så kåt på frankrike, vad gör du i norden förresten?
- Har aldrig skrutit om det. Men jag håller med om att det inte har gått eller går så många fransmän där och tur är väl det. Du, det undrar jag också många gånger. Vafan gör jag här i Jantelagslandet #1?!!?

Jag stör mig även på det försök till överlägsen min du gör då och då. Du ger intryck av att varit mobbad eller något under skolgång eller liknande, och nu ska du få din revansch. Men då får du hybris, och sitter med en patetisk min, där ett tydligt förakt mot allt och alla tydligt syns. Bara för att personer i din släkt för några hundra år sedan lyckats bli adliga, innebär det inte att du har speciellt bra gener. En släkt kan snabbt sjunka ner i dyn, och dummhet - se Darwin.
- Har nog inte särskilt mycket bättre gener än gemene man. Även min släkt drabbas av folk som är galna, får cancer och dör eller är allmänt dumma i huvudet. Men jag är fortfarande stolt över min historia och min familj. Är inte du?

Sen störde jag mig på din arabresa. Uppenbarligen ett PR jobb, då du jobbar på en PR byrå. Araberna försökte köpa publicitet heltenkelt.
- Om det hade varit ett pr-jobb hade jag 1) fått sparken från pr-byrån där jag jobbar då det bryter mot en hel del bestämmelser och lagar samt 2) skärskådats relativt snabbt. Jag menar, hur många gånger lyfte jag fram något mer än mig själv och min vänner? Har inte så mycket med Dubai att göra eller hur?

Trots detta är din blogg ibland rolig. Du har ett driv, du jobbar hårt, och det är faktisk roligt att delvis följa dina förehavanden ibland.
- Tack så mycket! Det är pga såna som du jag skriver.

Trevlig sommar.
- Detsamma!

PS: Varför tog du bort den sista kommentaren, till bloggposten om den ryska modellen, den var ju sjukt rolig. - Den kommentaren var bara osmaklig.

tisdag 10 juni 2008 18:07 av Roland-Philippe Kretzschmar. | Uncategorized |

Nu när till och med Café har en stor puff för att rulla upp byxorna i sommar är det nog dags att göra precis tvärtom. Men fan va svårt det är. Det är ju både snyggt och svalt.

Undrar om trekvartsbyxan kan vara ett alternativ? Lite sådär handla på landsorts-ICA ni vet.

13:27 av Roland-Philippe Kretzschmar. | Diss |

Dagens inspiration kommer från Valentino v/s 2008. Jag längtar verkligen efter semestern.

10:36 av Roland-Philippe Kretzschmar. | Inspiration |

Ok, snälla ni, slappna av och chilla lite. För det är exakt vad jag gjort ett tag nu. Alla behöver vi ladda om våra batterier eller prioritera i livet. Senaste veckan har jag gjort just det. Chillat och prioriterat mina andra jobb. Så är det bara ibland och jag kan väl inte annat än ursäkta. Dessutom har jag ju inte haft mobilt bredband som resten av svenska folket under långhelgen så there you go…

Så alltså i förra veckan hann jag ju med en del socialt såklart, vid sidan av jobbet. Bland annat hade vi vernissage på galleriet som ni ser på bilden ovan (och ja, det är inte the ordinary boring art opening här inte). Passa på att gå dit och helt seriöst kolla in en av de bästa utställningarna under våren, med Ragnar Persson (haha, sorry om jag inte är så ödmjuk). Sen var jag på två vänners 30-års fest vilket gick i studentens tema och, ja, vi åkte flak, tvingande upp folk på bordet för att sjunga sånger och alla söp och hade sig som man ska.

MEN MEN det ska nu tilläggas att jag under den här veckan mer än annat längtade efter grönt, vatten och sol. Behövde helt enkelt byta miljö lite. Så därför har jag läst böcker, klippt gräs, lyft lite småprylar, ätit gott, monterat en svennepool och allmänt bara chillat lite. Vilket jag också tror ni läsare gjort varför jag faktiskt inte har så dåligt samvete över min lilla frånvaro.

Nu har jag dock ny energi och kommer att spotta ur mig lite härligt till den här bloggen som förhoppningsvis ska inspirera inför sommaren! Tills dess kan man inte annat än njuta av vyn här ovan från morgondoppet….

Ciao så länge

måndag 9 juni 2008 21:17 av Roland-Philippe Kretzschmar. | Uncategorized |

Snart är det Seersucker Thursday i den amerikanska senaten. Ja, det de har faktiskt en sån dag. Oftast andra eller tredje veckan i juni. Traditionellt sätt bärs en seersucker-kostym mellan Memorial Day och Labour Day i USA, oftast tillsammans med fluga, vilket tyvärr inte märks på bilden här ovan.

Varför har vi inte samma tradition i Sverige?

Namnet Seersucker kommer förövrigt till engelskan via hindi och från persiskans “Shir or shakar” som betyder mjölk och socker, kanske för att texturen påminner om len mjölk och lite grovt socker? Det är också ett av de tyger som är dyrast att producera pga den långa processen.

Hej så länge!

tisdag 3 juni 2008 6:41 av Roland-Philippe Kretzschmar. | Inspiration |

Det kommer väl inte som en nyhet att Yves Saint Laurent är död. Det står otaliga dödsrunor om honom i svenska och utländska medier så jag kommer tyvärr inte kunna bidra med så mycket mer. En liten reflektion bara.

Det är alltid tragiskt att bevittna ett genis fall och död. När modehuset han skapade till slut såldes 2002 så var det en gammal, sjuk och trött man som helt plötsligt inte hade någon möjlighet att få utlopp för sin kreativitet. Och modehuset YSL förändrades till det sämre enligt mitt tycke. Jag tycker alltid det är tragiskt när designers blir utmanövrerade från sina egna företag, som exempelvis Helmut Lang och Jil Sander. Några få undantag där ett modehus kanske blivit bättre med en annan designer är Chanel under Karl Lagerfelds ledning eller varför inte den legendariska relanseringen av Gucci i Tom Fords regi.

En annan liten anekdot kopplad till YSL är att när jag som 18-åring flyttade till London för att plugga mode så kallades jag Yves Saint Roland (mer eller mindre samma utal som Laurent på franska för den som inte hänger med nu) vilket jag inte kunde tolka som en komplimang eller en diss. Visst var det roligt att bli jämförd med en av den moderna modehistoriens tungviktare, å andra sidan var han ju inte särskilt snygg… och det var våra hornbågade glasögon och kalufs som gjorde att vi faktiskt var rätt lika i den åldern (ska försöka leta fram en bild).

Nåväl.

måndag 2 juni 2008 13:12 av Roland-Philippe Kretzschmar. | Historia |

Ok, haft mycket med mina andra jobb sista tiden varför den här bloggen tyvärr blir lite lidande. Och det kan jag ju inte annat än ursäkta för.

Vill förresten passa på att tipsa om en av världens bästa tv-serier någonsin, La Piovra - eller Bläckfisken på svenska - som kan sägas vara italiens mest framgångsrika serie någonsin och rullade i 10 säsonger från 1984 till 2001. Mest kända och tongivande var de första 4 säsongerna och just nu betar jag igenom första säsongen och får fantastiska barndomsminnen. Det var min mammas favoritserie och jag kommer så väl ihåg hur stilig hon tyckte Corradi var.

Det som är lite synd är att Enrico Morricones extremt kända soundtrack till serien inte kommer förrän i säsong 2 så jag får väl hålla ut så länge… Musiken utgör en stor del av helhetsintrycket på den här fantastiska serien som jag verkligen rekommenderar att kolla på

“SOPRANOS och GUDFADERN i all ära… gör plats för den bästa maffiaskildringen någonsin!

En högt uppsatt polisman blir mördad på Sicilien, och Corrado Cattani tar hans plats. Maffian förmodas ligga bakom dådet, och Cattani kastas genast in i en värld full av hot, våld och korruption. “Bäckfiskens” tentakler sträcker sig in i varje vrå av samhället, och man skonar inga fiender. För Cattani blir det en kamp som involverar alla i hans närhet, och i synnerhet hans egen familj. Detta är en historia om mod, iskall organiserad brottslighet och hämnd!”

söndag 1 juni 2008 20:23 av Roland-Philippe Kretzschmar. | Kultur |

Mitt stilideal Julian Schnabel har byggt sig sitt eget italienska privatpalats mitt i NYC - Palazzo Chupi (döpt efter hans fru som kallas just för det, Chupi).

Min respekt för herr Schnabel växer i samma takt som hans eget ego. Hans mastodonta konstverk, pyjamas-outfits, vackra fru och barn är avundsvärda. Och med ett eget palats på toppen av en byggnad i världens huvudstad gör han ju inte saken sämre. Byggnaden köpte han av förövrigt av Roy Lichtenstein som tyckte det var för stort för honom.

onsdag 28 maj 2008 11:01 av Roland-Philippe Kretzschmar. | Crazy, Inspiration |

Sydney Pollack har dött och med honom en stor regissör och skådespelare. Mest känd är han för filmen “Mitt Afrika” men även hans “Tre dagar för Condor” är ett allmänt erkänt mästerverk. Jag vill även lyfta fram hans rolltolkningar i “Tootsie”, “Fruar och äkta män” samt “Eyes Wide Shut”. Men det den film som jag direkt ska leta fram är dokumentären om mästerarkitekten Frank Gehry som kom ut 1996. I den får man inblick i den kreativa processen som gjort Gehry till en av moderna arkitekturens verkliga tungviktare.

I övrigt är det snart count down. More info to come…

tisdag 27 maj 2008 20:24 av Roland-Philippe Kretzschmar. | Uncategorized |

Vad tycker ni om Götrich?. Det är svårt att hitta bra herrekiperingsbutiker i Stockholm och Sverige. Några favoriter i huvudstaden är givetvis Lund & Lund, Hans Allde, Rose & Born och Götrich. Eller skräddaren Bauer på Brunnsgatan. Men det jag inte riktigt förstår är varför exempelvis Götrich satsar på en del moderna kläder också. Smartare vore att renodla erbjudandet och gör det än mer hardcore old school. Jag menar, vill jag ha något mer med twist i så går jag till Nitty Gritty istället - förövrigt landets bästa butik/koncept inom herrmode.

Nå, Götrich - GO eller NO GO?

Ps. På bilden som jag snodde från zigo.org visar Lotta Götrich Knöppel hur man knyter en slips

Ps2. Vad har ni för egna favoritbutiker egentligen? Är mycket nyfiken!

måndag 26 maj 2008 12:59 av Roland-Philippe Kretzschmar. | Inspiration |