Min enda vän ur överklassen, Viktor Barth-Kron, har skrivit ett smart inlägg om hur bloggosfären mår prima trots den ständigt överhängande lågkonjan. Och det stämmer nog, det där vet han bättre än jag.
Men en sak kommer att förändras under nästa år: de som bloggar.

Jag ser fram emot den nya folkrörelsen som kommer slå igenom på bred front. Jag pratar givetvis om arbetslöshetsbloggar.
Kom ihåg var ni hörde det först: arbetslöshetsbloggarna.

Det blir ”utbildningsmöten” på AMS istället för att plugga modevetenskap, det blir snattade knäckbröd på Vivo istället för gratisskumpa.
Folk kommer inte längre – att som nu – behöva fejka att de har en spännande och glamourös vardag, eftersom alla bara villa läsa om någon som har det värre än dem själva.

Istället för ”Dagens outfit” får vi ”Dagens uppoffring”. Typ: ”Ja, idag fick barnen ingen middag eftersom vi har det lite snålt nu när Urban fick gå från Volvo. Och då måste man prioritera. Det var antingen det eller skippa bredbandet, och det förstår ni ju själva att i så fall skulle jag ju inte kunna blogga om det. Barn behöver ju inte lika mycket mat heller, eftersom de är så små”.

Vi snackar liveblogga till Oprah och The Hills och väldigt mycket nedladdad film.
Arbetslöshetsbloggarna kommer få samma moraliska ambivalens över att ladda ner från pedofilnätverket Pirate Bay som modebloggarna fick av att H&M-kläderna syddes av närsynta vietnamesiska lågstadiebarn i en källarlokal, typ.

Men den stora ironin i det här är såklart att det inte skulle bli någon skillnad.
Vi skulle fortfarande få titta på samma bilder på dagens lunch som geggbloggarna idag, eftersom det är det mest spännande som händer på deras dag. Och det är absolut ingen skillnad på om du sitter och långfikar bort en dag som modebloggare eller arbetslöshetsbloggare.

Arbetslöshetsbloggarna, scenen är er.

/K