Jag har blivit utsedd till en av årets kvinnor i tidningen Hennes. Jag känner mig väldigt stolt och glad över det här. Jag fick veta det här i somras, och då sa de att det är superhemligt och jag fick inte säga ett ord till någon. Det har jag inte gjort.

Det jag fick göra var att åka till fotograf Caroline Roosmark tillsammans med andra ”årets kvinnor”. Där blev jag stylad som aldrig förr. Och så togs det bilder och så intervjuades det och jag tyckte att det var otroligt genant att sitta där med superkända människor och så tänkte jag att de säkert undrar vem i helvete jag är och vad i helvete jag gör där.

Jaja! Nu fick jag ett mejl från Maria, chefredaktör, som skriver att jag får skriva om det här på min blogg! Helt otroligt tycker jag! Tidningen kommer ut den 15 november och jag får skriva om det nu!!

De andra brudarna jag har på mina sidor tänker jag däremot inte avslöja. Det får ni se i tidningen.

Hur snygg är jag?!

Eftersom jag var på möte i Värtahamnen tänkte jag att det kunde vara i sin ordninga att hälsa på min man och hans bror på deras nya företag.

Jag hade väl kanske inte tänkt mig att de skulle sitta på ett helt våningsplan med kaffemaskin och fruktkorg. Jag hade väl kanske sett framför mig ett litet rum med tre skrivbord och en planta på fönsterkarmen

Jag hade inte föreställt mig det här! Herregud vilken storsatsning! De satsar verkligen på den här popcornen! Det gör mig glad!

Jag hade även den stora äran att få träffa koncernchefen Mats Allers. Coolt tycker jag att han heter Allers i efternamn. Det måste ju betyda att han äger Allers, förlaget alltså. Han måste vara Sveriges mäktigaste man!

Jag har skaffat en Sony Ericsson P1i. Anledningen till detta byte är att jag kom på att jag faktiskt är en businesswoman och ska kanske visa det också. Ni vet, här i Stockholm handlar allt om att vårda sitt brand. Brandbuilding, fattar ni?! Förmodligen inte.
Den här telefonen är ett monster. Den är stor, den har touchscreen, den har en penna, den har ett tangentbord istället för vanliga knappar. Ok, men man är väl ung och har lätt för att ta in ny information och lära sig nya saker. Tydligen är man inte så ung längre. Jag sitter här precis som min mamma när hon ska lära sig skillnaden på hur man svarar och hur man lägger på, sitter med ett monster i min hand och kan för allt i världen inte kontrollera över det.

Svara klarar jag och lägga på med. Men att skriva ett sms kräver enorm ansträngning och det värsta är att jag inte kan hitta utropstecknet. Så när jag skriver en positiv mening eller en uppmaning så måste jag avsluta den med punkt. Så nu fattar inte folk om jag är ironisk eller om jag menar vad jag skriver. Som skitkul till exempel. Skitkul punkt kan ju låta argt eller hånfullt. Skitkul utropstecken är ju positivt. En smiley skulle jag aldrig skriva, det är bara göteborgare som gör.

Dags att ringa VIP-numret och få lite klartecken i det här. Nu ska vi se hur Vippigt det är.

Igår satt jag på jobbet och skickade inbjudningar till ett vernissage som vi anordnar. Så ringde jag Alex för att be honom om Petters adress eftersom jag tänkte att det vore trevligt att bjuda in honom.

Så messade Alex mig hans adress.

Jag tog ett kuvert och skrev det som stod i sms:et, dvs Petter Södergök…

Så var det inget mer med det.

Nu tittar Alex över min axel när jag står med min telefon och ser sms:et. Han frågar om jag skickade en inbjudan till Petter, och det gjorde jag ju!

Efter att Alex legat dubbelvikt på golvet och asgarvat i en kvart, flabbar han fram ett ”Troho ho..troho…hodde du att… Petter…ha ha ha…Trodde du att Petter heter ho ho ho… Södergök i efternamn…ha ha ha…?!”

Det fanns bara en sak för mig att göra. Lyfta upp luren och ringa det fruktansvärt pinsamma samtalet. Slå numret och invänta total förnedring.

Så nu har jag precis pratat med Petter och bett om ursäkt. Det var ganska pinsamt. Jag har ju aldrig förut pratat med Petter och jag hade väl kanske inte tänkt mig att mitt första samtal med honom skulle ske på grund av att jag förnedrat honom med att kalla honom för nåt så töntigt som ”Södergök”.

Han höll ju naturligtvis på att skratta ihjäl sig han med och jag tyckte att han nämnde något om att han skulle skriva om det i sin dagbok.

Kolla här

Ja… vad säger vi om den nya sidan? So far…

Jag kan ju tycka att den är äckligt färgrann, men det är jag.

Nu ska jag testa om jag klarar av att lägga in biler själv. Fick just ett par från min underbara vän Erika. Hoppas hon inte blir arg för att jag lägger ut dem. Då åker de ner pronto!

Ser ni hur snygg hon är?! Det är helt fantastiskt så snygg hon är. Andreas och Ludde är det heller inte så mycket fel på… Fan, jag känner mig som Lena PH när hon sjunger att hennes vänner är de snyggaste hon sett.

Jaha, då ska vi se om det här funkar.

Nu är bilderna småoch det är ju inte så kul.

MEN!

Enligt Nima ska man kunna klicka på dem och så blir det stora… hmmm…

Om det är så att det här funkar. Hur lång tid tror ni att det kommer att

ta för mig att lära mig detta?